m
Back to Top

DET GRÖNA HOPPET

Konvulsionerna tycktes slutligen ge med sig, och med ett sista, smärtfyllt gnyende, föll alvslaven tillbaka på britsen, och de tjocka läderbanden som höll fast hen blev åter slaka. Iwan svor. Ytterligare en död. Han hade varit så säker på att Erwin hade fått det rätt denna gång. Grönt skum började välla ut ur munnen på alvslaven och Iwan tittade upp på Erwin, som stod på andra sidan bristen.

“För mycket visium?” till hälften frågade, till hälften konstaterade han, och Erwin nickade långsamt.

“Och för lite Tid. Vi behöver förfina ritualen. Mer tid, och kanske mindre död.” Erwin hade åter sänkt blicken till den tunga lunta han hade i handen, och pratade nu mer till sig själv än till Iwan. Lika bra det: Iwan hade ett lik, ytterligare ett, att göra sig av med. Han tog ett par steg mot britsen och skulle just lösgöra spännet som höll fast alvens högra arm, när alvslaven ryckte till, och ett gurgel ljöd från dess mun. Iwan tog ett snabbt steg tillbaka och handen for instinktivt till hans svärd.

Gurglandet blev med ens ett skrik och grön fradga sköt ur alvslaven mun när den med ett avgrundsvrål slet sönder sina spännen och flög upp på fötter. Dess blick, nu lysande grön, flög till Iwan och han drog sitt svärd. Alven kastade sig mot honom med sådan hastighet att han inte ens hann höja svärdet och i nästa ögonblick hade alven lyft honom från marken med ena handen och slungade honom handlöst genom källarrummet. Iwan dunkade in i väggen och luften slogs ur lungorna på honom innan han föll till marken med en duns. Han försökte häva sig upp på fötter, men hann bara rulla åt sidan för att undkomma alven. Alven kastade ytterligare en blick på honom och vände sedan mot dörren. Den var av stål, och nästan en fot tjock, men med tanke på hur stark alven var skulle det inte göra någon skillnad. Alven nådde dörren och tog ett rejält grepp om handtaget. Hen såg just ut att göra sig beredd att slita den från sitt fästa när…

”BLAM!” en pistolskott, och det började ringa i Iwans öron. Skottet träffade alven rakt i bakhuvudet och hen föll mot dörren och gled ner till marken: död.

“Är du okej, Iwan?” frågade Erwin och blåste undan röken från pistolpipan.

“Mer än okej, Erwin! Jag mår strålande!” Hans rygg bultade, det märkte fortfarande i lungorna när han andades och han var övertygad om att han skulle ha en rejäl huvudvärk imorgon bitti, men det brydde han sig inte om. Ritualen hade fungerat. De hade lyckats skapa en mutant.

Iwan och Erwin har experimenterat på en alvslav.

Den verkar vara död, men vaknar till liv igen

Alvslaven slänger Iwan genom rummet och försöker fly

Erwin skjuter den i huvudet

Ritualen har lyckats

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!